lördag 16 februari 2013

Segregation eller integration i Sverige?

           Integration och segregation är två begrepp som sammankopplats med invandrarpolitiska frågor  som tar sin utgångspunkt i det mångkulturella samhälle som vi idag lever i. Vad fungerar här i Sverige segregation eller integration? Jag tycker att integration bör utveckla i Sverige. Jag menar att det skulle leda till ökad jämställdhet i mångkulturella samhället, att invandrarkriminalitet skulle minska och att skapa kontakt mellan invandrare och svenskar.
            För det första skulle jamställdheten öka om invandrare och svenskar blandar eftersom samhället inte skulle kunna dela olika nationaliteter och skillnaderna mellan människor som kommer från olika länder skulle försvinna.
            För det andra skulle invandrarkriminalitet  minska för att de har inte placerats i invanrartäta områden långt ifrån de svenska normerna. Föräldrarna till ungdomarna skulle ha möjlighet att vara goda förebilder för sina barn. De skulle få arbeten för att kunna försörja sin familj utan istället bli bidragsberoende.
            Dessutom skulle försvinna segregation om kontakt mellan invandrare och svenskar skulle skapa. Utlänningar skulle inte umgås bara med andra invandrare och skulle inte känna sig mer och mer utanför samhället. De skulle anpassa sig till det nya landet, lära sig språket och myndigheterna behöver inte fixa ett boende i ett område för att där det bara bo andra invandrare.
             I dagens svenska samhälle har vi blivit allt men mångkulturella och integration har därmed blivit en viktig fråga. Vi präglas av en mängd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förståelse och respektera alla människor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. Förståelse för varandra är oerhört viktigt eftersom alla som är en del av samhället inte skall känna ett utanförskap eller bli diskriminerade.

3 kommentarer:

  1. Fint Kermen! Du har följt strukturen för den argumenterade genren och du har också anpassat ditt språk. Strukturen följer du genom att ha rubrik inledning, argument och avslutning. Jag har gett respons på din text. + ”plus” betyder att det här har du fått med i din text, - ”minus” betyder att det här har du missat.

    - Din åsikt syns inte i rubriken. För läsaren är det bra få åsikten redan i rubriken. Det är inte fel att börja en argumenterande text med en fråga men ofta är det en annan texttyp som börjar med en fråga: den diskuterande, utredande text börjar ofta med en fråga, som den texten du har skrivit till romanen.

    + Du uttrycker din åsikt, redan i texten inledning genom att använda ord för mentala processer: tycker, menar

    + Du använder bindeord för att ordna argumenten: för det första, för det andra, dessutom

    + Du använder ett specifikt ämnesspråk: svenska normer, demokrati, nationaliteter, etniska minoriteter, kulturella bakgrunder, bidragsberoende, det mångkulturella samhället.

    + Du använder evaluerande ord:
    substantiv. jämställdhet, invandrarkriminalitet, förståelse, respekt, utanförskap, diskriminering, goda förebilder,
    adjektiv: viktigt, lättare, framgångsrik, bättre, utanför
    verb: anpassa sig, försvinna, bör utveckla,

    + Du förstärker dina argument med hjälp av konsekvensbeskrivning:
    För det första skulle jamställdheten öka om invandrare och svenskar blandar eftersom (konsekvens) samhället inte skulle kunna dela olika nationaliteter och skillnaderna mellan människor som kommer från olika länder skulle försvinna.

    - Vem vänder du dig till i slutet? Vem kan utföra förändringen? Är det eleverna som ska förändras eller systemet?

    SvaraRadera
  2. Jag håller med dig att min åsikt syns inte i rubriken. När jag valde rubriken jag tänkte bara för att den vara bara intressant att diskutera. Om förändringen tror jag att kan utföra systemet, när myndigheter skulle inte placera invardrartäta områden och skillnader mellan människor skulle inte att betonas starka, t.ex separata skolor för invandrare och svenskar.

    SvaraRadera
  3. Som jag säger så är det inte fel att ha en fråga i en rubrik till en argumenterande text. Faktum är att många debattartiklar har just en fråga i rubriken. Det handlar mest om att vara göra medvetna val när man skriver text. Kanske kan en fråga i rubriken också ibland bjuda in fler läsare från båda "sidorna".

    SvaraRadera